rbf

Fakta Bodens Fästning

  • Byggstart 1901.
  • Arbetsstyrka cirka 1 200 man.
  • Fästningens omkrets är 25 km och utgörs av 1200 objekt.
  • Uppgift som spärr-, operativ- och förrådsfästning.
  • Besättningsstyrka om 15 000 man under andra världskriget.
  • Fem stora artillerifort insprängda i berget med en besättning om cirka 500 man per fort.
  • Varje fort är bestyckat av åtta kanoner samt rörligt artilleri inne i fästningen.
  • Förläggningarna (kasernerna) används även idag.
  • Här fanns stridsledningscentral för armé och flygstridskrafterna i norr.
  • Det sista fortet, Rödbergsfortet, togs ur bruk den 1 januari 1998.

 

Kort Historik om Bodens Fästning

Bodens fästning anlades som hinder mot fientliga trupper och stöd för arméstyrkoma i norra Sverige. Befästningen började anläggas 1900–1912. Fem fort uppfördes med kompletterande batterier, för flankerande eld. Forten var avsedda att samverka och är grupperade som en så kallad gördelfästning runt staden, vilket är unikt i Sverige.

Varje fort är omgivet av en bred och djup grav med utstickande delar i fästningen, kaponjärer, som kunde beskjuta fientliga mål alldeles intill fästningsmuren. I kämanläggningen finns alla för besättningen nödvändiga utrymmen. Från kärnans centraltunnel, via trappor, nås de särskilda kanontornen. I anslutning till varje fort finns också en infanteridel. Fortens yttre försvar består av flankeringsbatterier, positioner för rörligt artilleri, infanterivärn, gevärsgallerier, kulsprutenästen, stridsvagnshinder och vägspärrar, med mera. Fästningen, inklusive de enskilda forten, har i vissa stycken med tiden förstärkts och moderniserats.

Fort I. Rödberget

Fortet anlades söder om staden, på den västra sidan av Luleälven, 1903–1908. Det bestyckades ursprungligen med fyra 15 cm haubits m/06 i pansartorn m/04, fyra 8 cm kanoner m/94–04 i pansartorn m/03 samt åtta stycken 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07.

Det är samma typ av bestyckning som nu finns bevarat på Mjösjöberget i Boden. Kärnanläggningen är på tre sidor omgiven av en sprängd grav. På den västra sidan är berget gjort till ett stup. I slutet av 1970-talet moderniserades fortet avseende bestyckningen, varvid 15 cm haubitserna ersattes med moderna 12 cm kanoner m/24. I anslutning till, och norr om, fortet har ett modernt batteri anlagts under senare tid, ”Satelliten”, med två stycken 12 cm kanoner m/24. Till fortets yttre försvarsanordningar hör bland annat två observationsplatser och fyra infanteriskansar, belägna på Rödbergets sluttningar, samt strålkastarbanor, söder respektive norr om fortet.

Fort 2. Södra Åberget

Fortet anlades söder om staden, på den östra sidan av Luleälven, 1902–1908. Det bestyckades med fyra 12 cm kanoner m/99 i pansartorn m/03 B, fyra stycken 8 cm kanoner m/94-04 i pansartorn m/03 B, och fyra 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07. Kärnanläggningen är på den norra och östra sidan omgiven av en grav. Övriga sidor skyddas av en eskarp, en sluttning närmast fortet. Fortet har moderniserats. Till fortets försvarssanordningar hör två observationsplatser, fyra infanteriskansar och norr respektive söder om fortet, strålkastarbanor.

Batteri Norra Åberget

Norr om fort 2 anlades ett flankeringsbatteri, Norra Åberget, bestyckat med fyra 8 cm kanoner m/94 i fästningslavett m/06, på öppen vallgång.

 Fort 3. Gammelängsberget
Fortet anlades öster om staden 1900–1908. Det bestyckades med fyra 12 cm kanoner m/99 i pansartorn m/03 B, fyra 8 cm kanoner m/94–04 och åtta 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07. Kanonrören har nyligen rubbats ur sina lägen. Kärnanläggningen är på alla sidor omgiven av en sprängd grav. Till fortets yttre försvarsanordningar hör bland annat en infanteriskans.

Fort 4. Mjösjöberget

Fortet anlades norr om Gammelängsberget, öster om staden 1900–1908. Det bestyckades, i likhet med Rödberget, med fyra stycken 15 cm haubitser m/06 i pansartorn m/04 C, tre stycken 8 cm kanoner m/94-04 i pansartorn m/03 B och åtta 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07, vilka pjäser och lavetter är förvånansvärt välbevarade. Kärnanläggningen omges på alla sidor av en sprängd grav. Till fortets yttre förskansningsanordningar hör bland annat en infanteriskans och två strålkastarplatser, öster respektive väster om fortet. Fortet utgick ur krigsorganisationen 1979.

Fort 5. Degerberget

Fortet anlades norr om staden och väster om Buddbyträsket 1900–1908. Det bestyckades med fyra stycken 12 cm kanoner m/99 i pansartorn m/03, fyra stycken 8 cm kanoner m/94-04 i pansartorn m/03B) och åtta stycken 6 cm kanoner m/07 kaponjärlavett m/07. Kanonrören har nyligen rubbats ur sina lägen. Kärnanläggningen omges på alla sidor av en sprängd grav. Till fortets yttre försvarsanläggningar hör en observationsplats, två infanteriskansar och två strålkastarplatser, norr respektive söder om fortet. Degerberget är det fort som erbjuder den bästa utsikten över staden och omgivningarna. Här förvarades också delar av den svenska guldreserven mellan 1941–1982.

Batteri Leåkersberget

Batteriet på Leåkersberget anlades norr om staden, väster om Degerberget 1900–1908. Det bestyckades med tio stycken 8 cm kanoner m/94 i fästningslavett m/06 på öppen vallgång. Kärnanläggningen är utformad som ett mindre fort och har en grav på ryggsidan i söder. Till anläggningen hör, bland annat även en strålkastarbana öster om batteriet och en separat infanteridel sydost om batteriet.
kba